Dags för förändring, sneglar på LCHF
Har aldrig haft mycket för övers för mirakelkurer och blitzbantning, men jag står inför faktum att jag har ett BMI på drygt 34, vilket på ren svenska betyder att jag är fet. Inte överviktig; fet.
Absolut, man ska inte stirra sig blind på siffor, vare sig det är kilon, storlekar eller BMI, men en indikation ger det allt och jag känner att jag för min egen skull måste förändra något i min livsstil nu. Vad vore anledningen till att vänta? Jag är ju inte nöjd med vare sig min vikt, min hälsa eller min kosthållning, så varför dra ut på det?
Mitt egentliga problem är inte onyttig snabbmat eller socker, utan snarare slarv. Jag är för lat och oorganiserad när det kommer till maten; jag engagerar mig inte i att varken handla eller laga mat och när jag väl står framför kylskåpet är jag i regel redan alltför hungrig, slö och hängig för att orka laga något… (Ja, det var sarkasm där.)
Förutom det uppenbara, att gå ner i vikt, så vill jag råda bot på den där slöa, håglösa inställningen jag har fått till mat de senaste åren och därför tror jag att någon form av diet skulle kunna vara en bra idé för mig. Inte så mycket diet som i bantnings_diet, utan mer som ett sätt att sätta upp ramar och regler kring min mathållning. Har jag sådana att följa innebär det i sin tur att jag _måste vara aktiv och engagera mig i vad jag ska äta och således råda bot på den där apatiska inställningen. (Matapati… Det är det jag lider av! LOL)
LCHF är en diet som jag har stött på flera gånger och hört mycket bra om. Jag sitter just nu och läser på om det och den känns inte bara som en diet, utan också som en allmän inställning till mat som jag känner att jag kan identifiera mig med. Det känns som ett långsiktigt alternativ, som inte utlovar några mirakel men som känns hållbart och vettigt.
Ska fortsätta läsa på och bestämma mig i helgen. (Vad det än blir, så blir det inte förrän på måndag ändå, för i helgen ska jag äta födelsedagstårta… hehe)
